Bothnia Gospel 100 åkte till Texas!

12 september, 2018 - 10:33 -- emilia

Bothnia Gospel 100 åkte till Texas!

För omkring två år sedan startade projektet Bothnia Gospel 100, ett musikaliskt samarbete mellan  de tre Korsholmskörerna Helsingbykören, Kvevlax Sångkör och Singsby Sångkör. Även sångare från Wasa Bygdekör lockades med i projektet. Långt innan de första sångövningarna startade hade körledare Jenny Mendelin jobbat med att samla gospelmaterial för att utmana körerna i en för koristerna helt ny genre. Gospel i både nordisk och amerikansk tappning var till en början en stor utmaning för alla. I projektet kom omkring åttio sångare att delta. Projektdragarna hade fixat finansiering och gjort upp ett digert program. Hösten 2017 och våren 2018 gavs flera gospelkonserter runt om i Österbotten och Sydösterbotten. Avslutning på detta projekt hade man planerat skulle ske på gospelns hemmaplan, den amerikanska södern, sommaren 2018.

Vårt resmål San Antonio ligger i delstaten Texas och är USA:s sjunde största stad med omkring 1,4 miljoner invånare. Staden breder ut sig på ett stort område med låghusbebyggelse, det är endast i centrum som det finns skyskrapor. Till San Antonio vallfärdar många turister eftersom det är här en stor del av Texas historia har växt fram. Staden är idag en betydelsefull militärstad medan företag inom läkemedelsbranschen hör till de stora arbetsgivarna.

Torsdagen den 5 juli klockan 06:00 äntrade tjugofem körsångare, två körledare, två solister och en musiker planet från Vasa. Dessutom fanns fem avec med på resan. Den långa resan till Texas tog sin början - och tänk om vi då vetat hur vi tänkte och kände när vi åter stod på Vasa flygplats och väntade på vårt hemvändande bagage. Då, tolv dagar senare, var vi alla överlyckliga över en underbar resa, som bjudit oss alla på många fina upplevelser. Vi hade lärt känna nya vänner bland kördeltagarna och vi hade träffat många glada och positiva amerikaner. De inplanerade konserterna hade genomförts utan större problem. Ja, hela resan hade fungerat utan några egentliga missöden. Allt igenom en lyckad resa, det kände vi alla. Den första resdagen blev en lång dag med flyg Helsingfors-Chicago-Dallas-San Antonio. Med många extra timmar i bagaget landade vi slutligen några timmar efter midnatt i en tryckande het Texasnatt. Vi checkade in på La Quinta Inn & Suites i San Anton, och fick våra hotellrum, som skulle förbli vår fasta punkt under hela vår vistelse i USA.

 

Bild 1. Här står några glada resenärer på Helsingfors flygfält klara för incheckning till Chicago. Fr v Peter Mattbäck, Annika Rönnqvist, Mikael Rönnqvist,

Fredagen den 6 juli vaknade vi upp till vår nya amerikanska vardag. Varje morgon möttes vi av den kännspaka doften av nygräddade våfflor (som amerikanarna åt till frukost med lönnsirap och grädde!...) redan när vi steg ut ur hissarna för att ta de få stegen in till frukostutrymmet. Första morgonen var det spännande att lära sig en ny frukostmeny. Tyvärr upptäckte vi att denna meny aldrig ändrades utan det bjöds på samma rätter varje morgon. Alla saknade vi tillgång till grönsaker men de flesta av oss hittade ändå några favoriter och med en stadig frukost i magen startade vi upp våra dagar. Den första dagen i San Antonio utforskade vi vår näromgivning och garanterat alla inhandlade vatten på flaska för att om möjligt lyckas överleva Texas-hettan! På eftermiddagen samlades vi i hotellfoajén för att i samlad tropp vandra längs Riverwalken mot St. John’s Lutheran Church där den första körövningen ägde rum. I kyrkan fick solisterna och pianisten sig en genomkörare tillsammans med kören . Vår ljudkille Ron, som skulle följa med på körens turné, fick känna på vissa ljudutmaningar. Vi avec som lyssnade till den första övningen kände att detta skulle bli minnesvärda konsertdagar! Trots ett litet antal kördeltagare hade sången växt till sig genom alla framträdanden och körens solister Nadja Sand (Kvevlax Sångkör) och Magnus Lervik (Helsingbykören) hade med bravur växt in i sina roller. Solisterna Otto Palmborg och Anna-Maria Borgar var redan från första stund allas favoritsolister! Och så hade vi ju vår musikaliskt begåvade pianist Richard Mitts som spelade som en hel orkester! Simon Granlund och Jenny Mendelin fungerade som utmärkta körledare, när de inte sjöng med kören.

 

Bild 2 och 3. Vandring längs Riverwalk till vår första övning i St. John’s Lutheran Church. Bengt Beijar går i spetsen med den finländska flaggan.

Bild 4 och 5. Äntligen dags för första övningen i Texas! Vår ljudkille Ron jobbade med mixningen.

Lördagen den 7 juli hade vi en gemensam utfärd till staden Corpus Christi, en stad vid Mexikanska Golfen. När en gul amerikansk skolbuss stod och väntade på oss utanför hotellet blev vi lyriska, alla har ju sett dessa gula bussar på tv och nu skulle vi få åka skolbuss - och med kvinnlig chaufför dessutom! Tyvärr visade det sig att bussarna inte har den bästa komforten, det blev en 2,5 - 3 timmars superhet resa söderöver. Söder om staden San Antonio är landskapet platt och vi åkte kilometer efter kilometer i ett för oss österbottningar så typiskt platt landskap. Motorvägen kantades ställvis av en oländig terräng med vildvuxna låga träd och buskar. Ställvis susade vi förbi stora ranchegendomar med fina betesmarker för olika typer av boskapsdjur medan ranchens vackra gårdsbyggnader låg uppe på någon liten kulle. Vi såg också stora majsfält som sträckte sig ända till horisonten. Här kom man att tänka på uttrycket att ”Everything is big in America”. På många ställen jobbade de typiska oljepumparna och när vi närmade oss kusten såg vi flera stora oljeanläggningar med pipelines och raffinaderier. Beachen i Corpus Christi är en 100 miles lång sandstrand och denna lördag var stranden fylld med veckolediga amerikaner. Här ute i havsvågorna i den Mexikanska Golfen stämde kören upp med Finlandia-hymnen. Många badande applåderade och utdelade lovord. Efteråt konstaterade Bengt Beijar att detta nog var första gången i historien en kör sjungit just denna hymn ute i golfens vågor! Kvällen tillbringades på stadens baseball-arena, där hemmalaget Corpus Christi-laget vann över Northwest Arkansas Naturals.

Bild 6. Mexikanska Golfen. Det var här bland vågorna kören sjöng Finlandia-hymnen.

Bild 7. På kvällen var vi på baseball-match med mycket show i pauserna.

Söndagen den 8 juli hade vi en ledig dag och var och en kunde turista på egen hand. Att vandra längs stadens Riverwalk med dess tropiska grönska var skönt i värmen och vackert kvällstid. San Antonio Riverwalk, som ligger en nivå under gatunivå, kantas av en mängd restauranger som serverade både amerikansk, mexikansk och europeisk mat. En tur med flodbåtarna var ett mycket uppskattat nöje för alla turister, och flera av oss tog en båttur. Många besökte stadens muséer och de olika historiska s.k. missions som fanns i och kring staden (t.ex. Alamo, San José). Pearl-området med sitt bryggeri, olika trädgårdar och de stora varuhusen var också givna besöksmål. Förstås var de svalkande baden i hotellets pool ett givet nöje under de heta dagarna.

Bild 8. Här är vi ett gäng som åker tillsammans med andra turister i en av flodbåtarna.

Bild 9. Utanför San Fernando Cathedralen står fr v: Harry Sandberg, Rune Back, Vineta Ahonen, Berit Sandberg, Benita Nygård, Monica Ampiala, Ingmar Beijar och Birgitta Beijar.

To, fre, lö kvällar förevisades en vacker videoljusshow på kyrkväggen.

Måndagen den 9 juli blev en mulen dag med något lägre temperatur. För att göra reklam för körens framträdanden i San Antonio stämde kören upp med några sånger på torget vid Alamo (stadens mest besökta turistattraktion) prick kl 1 på eftermiddagen. Några av oss skulle dela ut reklamblad – och precis när de första tonerna ljöd föll den första regndroppen.... Efter två sånger fick vi alla söka oss i skydd undan regnet. Resans första konsert skedde på måndag kväll kl 7 i Radius Center. Todd Reavis, vår amerikanske sångarbroder och guide, spelade in delar av konserten och den kan du lyssna till på Bothnia Gospel 100’s Facebook-sida.

Bild 10. Anna-Maria och Otto sjunger med kören i Radius Center

Tisdagen den 10 juli gjorde åter kören reklam för sig och sjöng på torget vid Alamo. Solen sken och många stannade för att lyssna till sångerna på svenska, ett språk som de aldrig hört tidigare! Klockan 4 samlades sångarna i St. John’s kyrka för övning inför kvällens konsert kl 7. Kyrkan bjöd oss på färska grönsaker (!), varma smörgåsar och glass före konserten. Alla körmedlemmar hade tagit med sig finländskt godis och snacks och efter varje konsert bjöd vi på vårt typiska finländska godis. Kyrkan bjöd även alla konsertbesökare på frukt och dricka. Alla var mycket nyfikna och provsmakade gärna på våra läckerheter. Just detta minglande efter konserterna gjorde att vi fick en fin kontakt med konsertpubliken. Under kvällen framförde vår gospelkör sina sånger och fick hjärtliga applåder. Även barbershop gruppen Sterling framförde flera uppskattade sånger. Som en extra krydda sjöng Jenny, Simon, Anna-Maria och Richard en stämningsfull sång tillsammans med Sterling. Kvällens konsert avslutades med att kyrkans kör och Sterling sjöng Finlandia-hymnen tillsammans med vår gospelkör – på finska! Otroligt prestation måste man säga!

Bild 11. Kören sjunger vid Alamo.

Bild 12. Sterling

Bild 13. Sterling och St. John’s kyrkokör sjunger Finlandia-hymnen tillsammans med oss.

Bild 14. Samling kring den finska flaggan.

Onsdagen den 11 juni hade vi åter en ledig dag för egna aktiviteter. På eftermiddagen var vi inbjudna på cocktailparty till en rik välgörare av olika konstformer i San Antonio. I miljonärens bibliotek tackade kören för inbjudan genom att Anna-Maria sjöng den vackra finlandssvenska sången ”Liljorna de växa upp om våren” (Alexander Slotte) och Richard ackompanjerade på husets piano. Därefter sjöng kören ”Holy is the lamb”. Staden San Antonios kulturansvariga höll ett anförande där hon bl.a. kort berättade om stadens olika Unesco-projekt.

Bild 15. Kören sjunger i biblioteket på Roosevelt Avenue

Bild 16. Här väntar ett gäng på taxi tillbaka till hotellet. Fr v: Bertel Sand, Nadja Sand, Elisabeth Nylund, Vineta Ahonen, Kristina Jansson, Ulf Jansson, Rune Back, Benita Nygård, Folke Neuman, Ole Holm, Peter Mattbäck, Annika Rönnqvist, Peter Nylund och Carita Einola.

Torsdagen den 12 juni åkte vi åter ut på en bussresa i en gul skolbuss. Denna morgon startade vi redan kl 10 och körde norrut. Norr om staden San Antonio är landskapet kuperat och efter ca 2 timmars bussresa var vi framme vid en gård som bl.a. sålde färska persikor och inlagd persikosylt i olika smaker. Vårt nästa mål var staden Fredericksburg, en småstad som i tiderna lockat till sig många tyska invandrare, därav det tyskinspirerade namnet. Staden har en livlig shoppinggata med hus i riktig Vilda Western-stil. Resan fortsatte till Barons Creek, en vingård, där vi kunde smaka på gårdens fina viner. Här stämde kören upp med Finlandia-hymnen till serveringspersonalens och gästernas stora förtjusning. Sedan fortsatte bussresan ut på landsbygden till Luckenbach, där vi avnjöt kall öl och countrysång i skuggan under de stora träden.

Bild 17. Mums för färska persikor!

Bild 18. Vi lyssnar på country sång i Luckenbach.

Fredagen den 13 juli började med smarrig tårta som våra sångarbröder i The Marcsmen bjöd oss på. Denna barbershop grupp hade uppnått en framskjuten placering i en internationell tävling för manliga körer och nu ville de fira framgången med oss. Under kvällen hade våra körer en gemensam konsert i Colonial Hills United Methodist Church, som låg en halvtimmes körning utanför San Antonios centrum. Denna dag blev vi upphämtade (och även hemkörda) av The Marcsmen och deras familjemedlemmar. Ännu en gång vill vi tacka för denna vänlighet att ta hand om oss på bästa sätt! Konserten förlöpte mycket väl och alla solister och körsångare gjorde verkligen sitt bästa. Vi var alla imponerade av The Marcsmen’s framträdande och efter konserten gladde vi oss tillsammans med publiken kring borden med vårt finländska godis och med den amerikanska körens tilltugg.

Bild 19 och 20. Vi övar i Colonial Hills United Methodist Church.

Bild 21. Bothnia Gospel 100.

Bild 22. The Marcsmen

Bild 23. Vårt finländska godisbord, som många amerikaner var nyfikna på.

Lördagen den 14 juli skulle bli den varmaste dagen under vår vistelse i Texas, kring 42 grader! Redan vid 10-tiden på förmiddagen blev vi ännu en gång upphämtade med privata personbilar. Denna dag skulle vi på äkta amerikanskt vis åka på picknick till ett grönområde. Parken vi besökte gick under namnet Land Park . Här grillade Todd korvar till våra hot dog’s och vi mumsade på chips och andra godsaker medan vi naturligtvis också försåg oss med kalla drycker för att klara av värmen denna dag. Många passade på att simma i parkens simanläggning.

Bild 24. Picknick vid Landa Park.

På kvällen hölls den sista gospelkonserten i Grace Church i New Braunfels. Sterling deltog även denna kväll i konserten. Denna konsert hade den mest entusiastiska publiken och efteråt berättade körmedlemmarna om att det varit känslomässigt, ja rent av nostalgiskt att sjunga de nu välkända sångerna för sista gången. En mycket fin konsertturné i Texas var till ända och alla var nöjda med sina strålande framträdanden!

Bild 25. Körens sista konsert i Grace Church.

Söndagen den 15 juli var vår sista heldag i San Antonio och på programmet stod ”Ledigt”. Våra körledare och solister hade en sista sångarträff med våra amerikanska vänner och samarbetspartner för denna resa. Vi körmedlemmar med avec avslutade med en gemensam middag i Tower of the Americas. Där satt vi uppe i tornet i den roterande restaurangen och åt resans finaste middag . Just där och då kände vi alla att vi fått vara med om en både givande och intressant resa till den amerikanska södern. En resa som vi alla sent skall glömma!

Bild 26 och 27. Middag i Tower of the Americas.

Måndagen den 16 juli kl 8:10 lyfte vårt American Airlines-flygplan norrut och mot en av världens största flygplatser, Chicago O´Hare. Här väntade vi någon timme innan vi steg ombord på ett Finnair-plan med destination Helsingfors. Efter ca 9 timmars flygtid var vi hemma i Finland och vi skrev ett nytt datum, tisdagen den 17 juli. Nu landade vi i en aldrig tidigare skådad värmebölja över vårt land. Trots att vi vant oss vid värmen i Texas bjöd även hemlandet på Texas-väder. Presidenterna Trump och Putin hade lämnat toppmötet i Helsingfors, varför alla säkerhetskontroller återgått till det normala. När klockan passerat 14.00 landade vi hemma i Vasa. Lyckligt hemma igen vill jag tacka alla medresenärer för allt trevligt vi varit med om. Jag vill även tacka dragarna av detta projekt samt förstås ett stort tack till er körledare för ert uppoffrande arbete! Ett stort tack sänder jag även till de amerikanska körerna, ni satte verkligen guldkant på vår resa! Tack!

 

Korsholm 25 juli 2018,

Annemo Back